Insikter · Patenthistoria
Att göra webbplatser sökbara: en teknisk idé från 2005
2005 arbetade jag med ett problem i skärningen mellan webbplatsarkitektur och sök: hur information inuti en webbplats kunde bli lättare för sökmotorer att upptäcka.
Den publicerade patentansökan som blev resultatet beskriver en metod och ett system för att förbättra en webbplats sökbarhet. Publikationsnumret är WO2007073262A2.
Idag ändrar AI-system hur maskiner upptäcker, tolkar och använder information på webben. Tekniken är en annan. Den arkitektoniska frågan är fortfarande bekant: hur ska information struktureras så att maskiner kan hitta den och förstå den?
Det ursprungliga problemet
Ansökan utgår från en befintlig webbplats som sökrobotar hade svårt att läsa. Teknikerna den namnger är skript, sessions-ID, frames, DHTML, bildkartor, Flash och andra insticksprogram. En robot kunde misslyckas med att hämta informationen, så sidorna rankade dåligt eller syntes inte alls.
Att bygga om en stor sajt i sökvänlig teknik var dyrt. Texten beskriver också två tillvägagångssätt som den behandlar som riskabla: skugg- eller spegeldomäner på en separat domän, ofta kontrollerade av en SEO-leverantör, och doorway-sidor fyllda med sökord. Sökmotorerna som namnges i beskrivningen är Google, Yahoo och AltaVista.
Vad ansökan beskriver
Metoden identifierar sökord eller teman för informationen som redan finns på sajten. För de temana skapar den sökmotorvänliga sidor och publicerar dem på samma domän, inklusive en underdomän. Varje ny sida länkar till en sida på den ursprungliga sajten som bär den relaterade informationen.
Ansökan är tydlig med att sidorna inte är en ett-till-ett-kopia av de ursprungliga URL:erna. De kartlägger informationsinnehållet, så en stor sajt kan representeras av färre sidor. En föredragen utföringsform lägger till en sajtkarta för de sidorna, navigation efter tema, och en intern rankning baserad på klickfrekvens. Ett beskrivet verktyg, byggt med tidens vanliga server-sideteknik, låter en redaktör skriva sidan, kontrollera att sökordet finns i titel och metataggar, och publicera den efter att en andra person godkänt den.
Publikation och uppfinnarskap
Redogörelsen är den internationella ansökan PCT/SE2005/002025, inlämnad den 23 december 2005 av TWO I SVERIGE AB. Den publicerades den 28 juni 2007 som WO2007073262A2.
Uppfinnarna som namnges i publikationen är Stefan Helgesson och Lars Anders Tufvesson. Jag är en av de två. Ansökan beskriver inte mitt anställningsförhållande till TWO I SVERIGE AB, och den här sidan lägger inte till något.
WIPO underrättade Europeiska patentverket om att Europa var designerat, den 26 september 2007. Ansökan gick inte in i den tyska nationella fasen (24 juni 2008). Den gick inte in i den europeiska regionala fasen (28 januari 2009). Google Patents anger statusen som ceased, och säger att den uppgiften inte är ett juridiskt utlåtande. Den här sidan beskriver en publicerad ansökan. Den beskriver inte ett beviljat patent som är i kraft.
Vad som har ändrats sedan dess
Crawlers i texten är det decenniets sökmotorer. Dagens upptäckt omfattar också system som sammanfattar sidor, svarar på frågor och agerar på det de läser. Ansökan beskriver inte språkmodeller, embeddings, träningsdata eller citeringar inuti ett svar.
En del av hindren den namnger, som Flash och frames, är inte längre det vanliga sättet en sajt döljer sitt innehåll. Skript-renderade sidor, sessionsbundna URL:er och innehåll som en crawler aldrig tar emot är fortfarande skäl till att en maskin kan missa det en människa ser.
Vad som fortfarande är relevant
Den användbara jämförelsen är arkitektonisk. Ansökan frågar hur man lägger en maskinläsbar redogörelse för en sajts information på samma domän, kopplad tillbaka till de sidor en människa faktiskt använder. En sajt som AI kan läsa måste fortfarande svara på en version av den frågan: vad som finns på sidan, vilken URL som är källan, och hur en maskin tar sig dit.
Jämförelsen slutar där. Ansökan är en metod för att hjälpa 2005 års sökrobotar att indexera en befintlig sajt. Den är inte en design för en språkmodell, för generativ sökmotoroptimering, eller för ett agentprotokoll.
Vad redogörelsen visar, och vad den inte visar
Publikationen visar att problemet skrevs ner 2005, att två personer namnges som uppfinnare, och att sökanden var TWO I SVERIGE AB. Den visar en föreslagen metod. Den visar inte att metoden byggdes, såldes eller användes i någon särskild skala. Den visar inte att idén förutsåg moderna AI-system.